Femte upplagan av Norasjön Runt, år 1933

Källa: Artikel i Nora Stads & Bergslags Tidning måndagen den 2 juli 1933

Landsvägsloppet Norasjön runt.
Vanns av Henry Palmé, Stockholm.
Segertippade Hagsten bröt loppet.
 

    För femte gången gick igår landsvägsloppet Norasjön runt i samband med Nora I. F. K: s idrottsmässa. Liksom de föregående åren gynnades loppet även denna gång av vackert väder, och mycket folk kantade också nu vägarna där banan var förlagd. Man tager knappast fel, då man säger att åskådarnas antal detta år slog rekord. Dessutom följde en stor trupp cyklister, bilister och motorcyklister med de tävlande runt sjön. Som propagandalopp är "Norasjön runt" förut allmänt erkänt inom idrottskretsar, och årets tävling befäste detta ytterliggare.
    Loppet som sådant hade denna gång ett särskilt intresse. Frågan var om Hagsten, Start, skulle vinna för tredje gången och därmed för alltid hemföra vandringspriset, varigenom loppets öde för framtiden skulle vara avgjort. Det kostar den arrangerande föreningen rätt stora slantar att ordna en dylik tävling, och därest vandringspriset denna gång för alltid stannat i enskild ägo, hade loppet säkert sedan slopats. Nu går det åtminstone ett år till.
    Till tävlingen hade anmälts 12 löpare, vartill kommo två efteranmälda. Vid starten uteblevo dock tre man, bland dessa Birger Öberg, som drogs med fotskador, samt Elgerus, Fredrikshof, Stockholm, som förra året placerade sig som 3:dje man.
    Skulle nu Hagsten bärga segern tredje året i följd och därmed hemföra vandringspriset? Början såg lovande ut. Hagsten, tätt följd av Broberg, Årsunda, drog upp farten hård. Hack i häl följde Palmé, Fredrikshof. Täten behöll denna gruppering till Västanlid, där Hagsten skakade av sig Broberg. Nu närmade sig Palmé allt mera, och vid vägporten gick han förbi Broberg. Här skymtade även Noras debuterande långdistansare Max Mossberg i rätt långt framskjuten placering. Farten hölls hög, och med kännedom om Hagstens löpförmåga i backar förstod man att tätklungan skulle tänjas ut i den långa och sugande Hitorpsbacken. Vid Hitorp hade Hagsten också lagt omkring 50 meter mellan sig och närmaste man, Palmé. 5-km:s-märket passerades av Hagsten efter omkring 15 min. med Palmé ungefär en halv minut efter. Nu hade emellertid en ny man trängt sig fram på tredje plats, nämligen H. Olsson, Fredrikshof, som här hade 30 sek. sämre tid än den före löpande klubbkamraten. Därefter kommo Broberg, Årsunda, Wijkman, I. F. Goterna , Stockholm, och Mossberg, Nora, i nämnd ordning. Hagsten drog fortfarande för fullt, lämnande konkurrenterna allt mera efter sig. Vid avtagsvägen till Sund låg han närmare 200 meter före Palmé, och vid Alntorps gård hade avståndet ökats till inemot 300 meter. Här låg Olsson, Fredrikshof, 200 meter efter Palmé. Farten var fortfarande hård, och milen passerades av Hagsten på 32 min., omkring 1 minut bättre än förra året, och de närmaste löparna kommo sedan med ungefär en minuts mellanrum.
    Vid Hammarby, där det var ordnat med frukt och dricka för löparna, låg Hagsten fortfarande främst, men Palmé hade nu knappat in avståndet och låg endast en halv minut efter. I följd kommo sedan Olsson, Wijkman och Mossberg, medan Broberg sjunkit ned till åttonde plats. Här kom den unge Noralöparen Grönlund ifatt ledarklungan ---- men i bil, han hade brutit loppet vid Källarhalsen. Broberg verkade också medtagen, klagade över håll och bröt sedan snart loppet. Nisse Öberg, Nora låg nu som sjunde man med tiden 42,30. Han utgick senare vid Risbacken. Ungefär halva loppet var nu avverkat, och frågan var om Hagsten skulle kunna hålla undan för den i god kondition löpande Palmé. Hagstens stil började verka mera "tillknäppt" och ansträngd och det var ej samma spänst i stegen. Att han skulle bryta loppet trodde dock ingen. När 15-km.-märket passerades gav han likväl upp, klagande på ena vaden, som mankerade. Tiden var här 50,30 min., medan Palmé fortfarande låg en halv minut efter men löpte i god stil. Härmed var loppets öde avgjort för året, och intresset fick nu inriktas på hur Palmé skulle lyckas hålla undan för de bakom löpande. Tydligen hade han förståndigt hushållat med sina krafter, ty avståndet ökades allt mera mellan honom och de övriga, och vid Risbacken hade han tre minuter till godo på närmaste man. Segern var nu, om intet särskilt skulle inträffa, säkrad, och i god kondition och ledig stil löpte Palmé lagerkransad i mål på tiden 1,24,47. Förra årets segrartid var 1,27,23, men nu var banan något kortare på grund av omläggningen av idrottsplatsen. Prislistan i sin helhet fick följande utseende:
    1) H. Palmé, Fredrikshofs I. F. Stockholm, 1,24,47, I. F. K:s vandringspris, I. F. K:s styrelses hederspris samt silvermedalj;  2) H. Olsson, Fredrikshofs I. F., 1,28,16, A.-B. Sågbladsfabrikens hederspris och silvermedalj;  3) G. Wijkman, I. F. Goterna, Stockholm, 1,32,49, A.-B. Sågbladsfabrikens hederspris samt silvermedalj;  4) Folke Nilsson, Västerås I. K., 1,33,7, Nora bryggeris hederspris samt bronsmedalj;  5) Max Mossberg, I. F. K., Nora, 1,34,43, Affärsinnehavarnas hederspris samt bronsmedalj;  6) E. Sundborg, I. F. K., Göteborg, 1,36,20, Banktjänstemännens hederspris samt bronsmedalj;  7) S. Nyström, I. F. K., Göteborg, 1,39,30, E. Nilssons Eftr. hederspris samt bronsmedalj.
    Prisutdelningen förrättades av Norakamraternas ordf., trafikinspektör H. Malmquist, som i ett kort tal tackade löparna för deras insatser i dagens tävling samt utbringade ett leve för dem.
                                                                                               H å w e.

Glimtar från "Norasjön runt".

    OLIKA LÖPSTILAR. För den, som under de fem loppen "Norasjön runt" haft förmånen att bakom ledarebilens vindruta få studera de olika deltagarnas löpstil, har det varit av intresse att göra vissa jämförelser. Första årets segrare, G. Johansson, Södermalm, Stockholm, har säkert den mest eleganta stilen av de hittills i loppet deltagande. En ledig, lätt hållning på hela kroppen, ledig armföring liksom fotisättningen i marken. Andra årets segrare, Gust. Broberg, Årsunda, har däremot en lunkande stil, som nästan verkar tung. Han har ej heller så idealisk kroppsbyggnad för långa lopp som Johansson.
    Tredje och fjärde årens segrare, Olle Hagsten, Örebro, är riksbekant för sin trippande, lätta stil. Han går ej ned på hela fotsulan utan sätter foten i marken med höjd vrist. Armföringen är rätt hög samt jämn, och man ser sällan att den slappas av. Han är dessutom mycket snål och beräknande på vägen, d. v. s. skär alla kurvor för att tjäna tid och meter, och håller alltid ett öga på de bakom liggande löparna, eller med andra ord: han är en riktig "löpräv".
    Årets segrare, Henry Palmé, Fredrikshof, Stockholm, verkar i första ögonblicket knappast vuxen att ta upp striden med de mera framstående kilometerslukarna. Men efter noggrannare studier skall man finna raka motsatsen. Han löper lugnt och beräknande och synes använda tankarna lika mycket som benen. Vid årets lopp lät han de värsta konkurrenterna köra i början hur de ville, han behöll sin egen fart, vilket visade sig vara det rätta. Inga onödiga ryck och ingen onödig energiförbrukning tillät han sig. En lätt, mjuk stil med mera vila på foten än Hagsten.
    --- --- ---
    MAX MOSSBERG, Norakamraternas ena debutant på långdistanser, har förut endast löpt 15 km. och detta på träning. Att nu gå loppet ut samt placera sig som femte man är bra gjort. Men så har han också kondition mera än de flesta: åker skidor så fort tillfälle erbjuder sig, löper terräng, är god orienteringslöpare och dessutom duktig simmare. Noras andre debutant, Sven Grönlund, är för ung och otränad för ett så hårt lopp. Bör nog helst hålla sig till bana och medeldistanser.
    --- --- ---
    DE BÅDA ANDRA Nora-pojkarna, Birger Öberg, Ö. S. K., och Nisse Öberg ledo av fotskador och sviter efter D. M. på 25 km. Birger Öberg kunde ej ställa upp, och Nisse utgick efter omkring 18 km. Att undvika fotskador vid landsvägsloppen är ett mycket svårt problem, och detta är i de flesta fall den bidragande orsaken till att löparna ge upp.
    --- --- ---
    BESVIKELSE blev det för många att favoriten Hagsten bröt loppet. Bland de mest besvikna voro säkert ungdomarna från Örebro på barnkolonien vid Husby. När tävlingsledningen på morgonen var ute för att krita av och mäta upp banan och därvid passerade kolonien, där för övrigt 10-km.-märket satt, frågades det av ungdomarna om Hagsten skulle deltaga. För att pröva de ungas intresse svarades skämtsamt att så ej skulle bli fallet, varvid stor besvikelse märktes hos de flesta. Att besvikelsen blev ännu större när Hagsten sedan bröt loppet mitt framför deras gårdsplan, efter att förut ha legat främst hela tiden, kan man lätt föreställa sig.
    --- --- ---
    OM LOPPET skulle slopas, som varit på tal inom Nora I. F. K., därest vandringspriset nu hade erövrats för alltid av Hagsten, bleve det även en besvikelse bland Sveriges långdistansare. Alla främlingar, som deltagit i loppet, ha uttalat sin stora belåtenhet såväl med banan som arrangemangen i övrigt. "Norasjön runt" hålles bland dem som ett bland de trevligaste landsvägslopp som f. n. ordnas i landet. Men så bjuder också banan på en kuperad terräng med vacker natur, där skog och sjö bryter av i behaglig omväxling, vilket gör att banan aldrig blir enformig, en känsla som lätt uppstår där denna går över stora fält med öppna vidder.
    --- --- ---
    NU ÄR LOPPET räddat för åtminstone ett år till, och kanske ännu flera, därest Hagsten, som har två inteckningar i priset, inte erövrar det nästa år. För arrangörerna vore det ekonomiskt sett tacknämligare att i stället anordna tävlingar å Norvalla i samband med mässan och därigenom locka en stor del av den publik, som nu kantar vägarna den dagen, dit upp. Men å andra sidan skulle många, som nu efter vägen åse loppet, aldrig förmå sig att komma till en tävling å idrottsplatsen. När loppet nu går genom trakter där de bo, kunna de knappast undgå att ta del av detsamma, och som propagandalopp är det utmärkt, vilket intygas från flera håll inom idrottskretsar.
    --- --- ---
    FRÅGAN om loppets vara eller icke vara kan alltså ses från två sidor, och båda äro värda att beaktas. Men man måste respektera arrangörernas åsikt, ty det kostar pengar att ordna dylika tävlingar, och en idrottsförening har många hål att stoppa slantarna i. Hur skulle det vara om distriktsstyrelsen iklädde sig ett visst belopp för att säkerställa loppet? Det vore säkert väl använda pengar.
   EN VACKER prissamling har varje år hopbragts till tävlingen av I. F. K:s styrelse. Såväl arrangörerna som de tävlande äro mycket tacksamma för den förståelse och välvilja, som av givarne visats för denna sak.
    INTRESSET för loppet är även stort hos pressen. Sålunda kan nämnas att fem tidningar voro representerade vid tävlingen.
                                                                                            H å w e.