Fjärde upplagan av Norasjön Runt, år 1932

Källa: Artikel i Nora Stads & Bergslags Tidning måndagen den 11 juli 1932

Landsvägsloppet Norasjön runt.
Vanns för andra gången av Olle Hagsten, Örebro.
 

Landsvägsloppet Norasjön runt gick igår för fjärde gången i samband med Norakamraternas Bergslagsmässa. Loppet, som i år också gällde D.M. för Närkes distrikt, gynnades även nu av vackert väder, men värmen blev ganska tryckande för löparna, särskilt inne i skogen, där vindstilla rådde. Till tävlingen hade anmälts 9 deltagare, vartill dock efteranmälts 5 så att startlistan upptog 14 man. Av dessa uteblevo Gunnar Johansson, Westermalm, Stockholm, A. Elofs, Linnéa, Stockholm, och N. Turesson, Start, Örebro. Under loppet utgingo Nisse Öberg, Nora, och J. Lindberg, Start, Örebro.
    Att " Norasjön runt" utgör en god propaganda för idrotten har förut konstaterats, men årets lopp torde, av åskådarleden efter banan att döma, dock slå rekord. Sign., som haft tillfälle följa loppet varje år, har ingen gång förut å denna sträcka sett så många intresserade samlade. Loppet tyckes vara en attraktion, som befolkningen gärna vill taga del av.
    Frågan före starten var huruvida Hagsten, som rapporterats otränad och varit betänkt på att ej ställa upp, skulle kunna hålla undan för de andra storfräsarne, bland vilka Shoore Johnson och Elgerus visat tillförlitlig form. Hagsten höll dock, men Johnson gick fram storartat på sista halvmilen, och hade distansen varit några kilometer längre torde Hagsten fått släppa Örgryte-löparen fram till segerplatsen. Den senare har sin styrka just på distanserna över 3 mil, medan örebroarens specialdistans är 25 ā 30 km. Som vi före tävlingen förutsade kunde de båda Nora-pojkarna ej hota segeraspiranterna, men likväl komma med överraskning. Detta tips slog också in. Nisse Öberg måste ge upp på grund av fotskador, medan däremot Birger Öberg hela tävlingen låg väl framme och placerade sig som fyra.
    Ledningen av loppet togs av en klunga, där B. Öberg, Nisse Öberg och Shoore Johnson lågo främst. Hagsten höll sig diskret litet längre bakom. Vid Björkhagen ledde Johnson loppet, men täten låg väl samlad. Att det snart skulle bli omplacering förutsågs redan nu, och vid Älvstorp hade Hagsten gått fram, strax efter Johnson, och hack i häl hade han Öberg, Nora, och Lindberg, Start. Med kännedom om Hagstens förmåga att forcera i motlut förstod man att han i den krävande Hitorpsbacken skulle taga sin chans och söka rycka sig loss. Detta skedde också, i halva backen passerade han Johnson och tog nu ledningen. Farten var dock lägre i år än förra året, då rekordet, 1,23,9,5, sattes. 5 km. passerades på något över 16 min. Avståndet mellan löparna började nu dragas ut. Vid Östra Sund ledde Hagsten rätt säkert, med Johnson på andra plats, följd av Lindberg, Elgerus och B. Öberg. Milen passerades av Hagsten på 33,5, vilket var något sämre än förra året. Här låg Shoore Johnson fortfarande tvåa med tiden 34 min., medan Elgerus och B. Öberg hade 35,5. Öberg höll sig väl framme och löpte i god stil. Vid Hammarby, där det var ordnat med frukt och dricka för löparna, var placeringen bland de främsta fortfarande densamma. Elgerus hade dock dragit från Öberg något, medan Nisse Öberg gått förbi Lindberg, Start, som klagade över håll. Båda löparna bröto längre fram loppet.
    Nu var ungefär halva loppet avverkat, och frågan inställde sig ånyo om Hagsten skulle kunna hålla undan för Johnson och Elgerus, som löpte utmärkt. Någon fara för hans kondition syntes ej föreligga tills vidare. 15 km. passerades av Hagsten på 51 min., Johnson hade 53 och Elgerus 54. Som synes av tiden hade Hagsten ökat avståndet, men ännu återstod en mil och där kunde mycket hända. Hagsten löpte visserligen lätt, men det syntes likväl att formen ej var den bästa och flera sugande backar återstodo. De sista 5 km. ökade Johnson farten alltmera och tog in meter på meter av Hagstens försprång. Vid Haga måste Hagsten t. o. m. gå några steg, men vid åsynen av den i god kondition löpande örgrytaren samlade örebroarn åter sina krafter och fullbordade loppet i god stil. Genom sin seger blev Hagsten även distriktsmästare för Närkes distrikt samt tog sin andra inteckning i vandringspriset. Förutvarande segrare förutom Hagsten ha varit Gunnar Johansson, Westermalm, och Broberg, Årsunda.
    Efter tävlingen förrättades prisutdelning av I. F. K:s ordf., trafikinsp. H. Malmquist, som höll ett kort tal samt tackade löparna för deras deltagande och välkomnade dem åter nästa år.
    Prislistan fick följande utseende:
    1) O. Hagsten, Start, Örebro (distriktsmästare), 1,27,23, vandringspriset, I. F. K:s hederspris och silvermedalj samt Närkes idrottsförb:s D.M.-tecken; 2) Shoore Johnson, Örgryte, 1,28,14, juvelerare H. Dahlströms hederspris och silvermedalj;  3) S. Elgerus, Fredrikshof, Stockholm, 1,31,05, E. Nilssons Eftr:s hederspris och silvermedalj;  4) B. Öberg, Nora, 1,38, hederspris, silvermedalj samt Närkes idrottsförb:s silvermedalj,  5) Folke Nilsson, Hallstahammar, 1,39,20, hederspris och bronsmedalj;  6) H. Englund, Fredrikshof, 1,39,38, hederspris och brons- medalj;  7) S. Nyström, Örgryte, 1,40,20, hederspris och bronsmedalj;  8) E. Sundborg, Örgryte, 1,40,55, hederspris och bronsmedalj;  9) O. Gustafsson, Framåt, Stockholm, 1,46,58, hederspris och bronsmedalj.
                                                                                                           W.

                                      -----------------------------
                                      __________________

                                           Han vann pokalen.
    ---- Vad är det här för pokaler? frågade främlingen, inträdande i en juvelerarebutik.
    ---- Jo, det är prispokaler, avsedda för kapplöpningar.
    ---- Då löper vi nu, sá främlingen och rände ut genom dörren med en pokal i handen.
           Juveleraren rände efter.
           Främlingen vann priset.

                                                   -------------------------------------