Tredje upplagan av Norasjön Runt, år 1931

Källa: Artikel i Nora Stads & Bergslags Tidning måndagen den 6 juli 1931

Landsvägsloppet Norasjön runt.
Vanns av O. Hagsten, Örebro, på rekordtid.
 

    Landsvägsloppet Norasjön runt, anordnat av Norakamraterna i samband med föreningens mässa, har redan hunnit bli populärt ute i landets idrottskretsar. Loppet, som i går under strålande väder gick av stapeln för tredje gången, hade samlat inte mindre än 16 anmälningar, varav tre man dock uteblevo vid starten, nämligen Bergvall, Örebro, samt Elgerus och Guttman från Stockholm. Efteranmälda voro S. Nyström, Örgryte, och O. Gustafsson, Framåt, Stockholm. Bland deltagarna voro sådana storhejare som förra årets maratonmästare Shoore Johnson, Göteborg, S. Lundgren, Gävle, Broberg, Årsunda, Hagsten, Start, och Gunnar Johansson, Södermalm, Stockholm, alltså så gott som hela eliten av landets långdistanslöpare.
    Att loppet även är populärt bland traktens befolkning, därom vittnade de många åskådarna efter de vägar, där banan gick fram. Överallt hade folk fattat posto för att få se löparna när de passerade. Och på många ställen möttes de av uppmuntrande tillrop och vänliga ord. Detta kom icke minst örebroarn Hagsten till del på ett par platser efter vägen, där skolbarn från Örebro voro samlade. Dessa kände genast igen sin "landsman", och de hejarop som hälsade honom saknade minsann intet av glädje och hjärtlighet. Men även på övriga tävlande hejades kraftigt på sina håll.
    Att det denna gång skulle bli hårddragning var man från början inställd på, när sådana storfräsare som Hagsten, Johnson och Broberg kommo samman. Så blev det också. Redan från starten sattes farten hög, med Hagsten i teten.
Efter någon kilometer hade han dragit från konkurrenterna, och man fick en aning om vad som komma skulle. I den långa och sugande Hitorpsbacken ökades avståndet än mera mellan honom och närmaste man, fjolårssegraren Broberg, som strax efter sig hade Shoore Johnson, Gunnar Johansson, Gävle-Lundgren, Wärner, Start och Birger Öberg i nämnd ordning. De första fem kilometerna avverkades av Hagsten på omkring 17 min. Frågan var nu om Hagsten skulle stoppa för den fart han själv dragit upp, eller om han skulle "slå ihop" och låta de övriga komma fram till ledningen. Men sådana farhågor voro oberättigade, farten ökades nästan än mera, liksom också avståndet till den första klungan, som leddes av Broberg, närmast följd av Shoore Johnson. Vid Östra Sund torde avståndet ha uppgått till omkring 400 meter mellan tetmannen och Broberg.
    Efter en mil togs tiden på samtliga löpare. Där ledde Hagsten på 33,10, vilket var mer än 1 minuts bättre tid än i fjol, då bäste man använde 34,30. För Broberg och Johnson noterades 34,55, medan Gävle-Lundgren hade 36,08 och Birger Öberg 36,10. Öberg låg alltså på femte plats, vilket var bra med tanke på hans oträning. Man undrade endast hur länge han skulle kunna följa med i den hårda farten.
    Vid Hammarby, där matkontroll var ordnad , hade en ny man ryckt upp bland de främsta. Det var Södertälje-Carlsson, som lagt sig mellan Johnson och Lundgren. Här var loppet så gott som avgjort. Hagsten hade förskaffat sig ett försprång som ingen kunde hämta in, om intet oförutsett inträffade. Men Hagsten höll. I den mest lekande stil lade han meter efter meter mellan sig och de övriga. Och det var ett sant nöje att se med vilken beräkning han tog alla kurvor på vägen, för att inga onödiga steg skulle behöva löpas, och aldrig tappades stilen, armföringen var lika lätt och stegen lika elastiska hela loppet.
    Nu började emellertid värmen, dammet och den hårda farten inverka på en del av deltagarna. Snart hade Gunnar Johansson fått nog och gav upp, därmed var en av favoriterna före loppet borta. Ungefär samtidigt utgick Gustafsson, Framåt. När omkring 15 km. avverkats måste även Birger Öberg ge tappt, då konditionen tröt, och ej långt därefter bröt även Broberg, fjolårssegraren, loppet på grund av fotskador. Därmed var även andrapla-
ceringen avgjord till förmån för Shoore Johnson . Den sista sträcken gick nu utan att något särskilt inträffade, och i god kondition gingo löparna i mål, segraren med lagerkrans över axlarna och livligt applåderad. Tiden blev också rekord, 1 tim. 23 min. och 9,5 sek., mot förutvarande bästa tid, 1,25,2,1, nådd 1929 av Gunnar Johansson, Södermalm.
    Efter tävlingen förrättades prisutdelning av I. F. K:s ordf., trafikinspektör H. Malmquist, som med ett kort tal tackade löparna samt hälsade dem välkomna åter till nästa års tävling. Prislistan fick följande utseende:
    1) O. Hagsten, Start, Örebro, 1,23,9,5, vandringspriset, A.-B Sågbl.-fabrikens hederspris, I. F. K:s hederspris o. silvermedalj;  2) Shoore Johnson, Örgryte, Göteborg, 1,30,30, A.-B. Sågbladsfabrikens hederspris och silvermedalj;  3) C. Carlsson, Södertälje, 1,34,40, A.-B. Sågbladsfabrikens hederspris och medalj;  4) S. Lundgren, Gävle, 1,36,30, Nora bryggeris hederspris och medalj;  5) Nils Öberg, Nora, 1,38,00, Ellen Bergmans konditoris hederspris och medalj;  6) A. Stenåker, Gävle, 1,39,01, Guldsmedsaktieb. H. Dahlströms hederspris och medalj;  7) T. Wärner, Start, Örebro, 1,40,02, Nora Läskedrycksfabriks hederspris;  8) S. Nyström, Örgryte, 1,41,50, hederspris;  9) F. Nilsson, Västerås, 1,45,04, hederspris.
    ---  ---  ---  ---  ---
    Tävlingsdeltagarna uttalade efteråt sin belåtenhet med arrangemangen för tävlingen. En sak som gladde flera löpare var den sympati och vänlighet de rönte efter banan av befolkningen, vilket inte är fallet överallt. En enda sak, som alla klagade över, var det damm som närgångna motorfordon rörde upp på de torra vägarna, vilket de tävlande långa sträckor fingo löpa i. Med lite mer eftertanke och hänsyn kunde sådant undvikas.